Fattigbloggen, och nej jag har inte läst kommentarerna i den

Ojoj. Jag har precis läst Fattigbloggen. Och jag vet inte alls vad jag tycker. Och jag vet inte om jag borde ta upp vad jag tror att jag tycker här för här på Just Another Fucking Blog pratar vi mjäll och killar och smådjur. Inte politik.

Men ändå. Jag vill skriva av mig. Jag vill säga att jag tycker att det är konstigt att det gnälls över summan pengar när riksnormen är högre än vad jag fick i studielån när jag pluggade. Pengar jag betalar tillbaka nu. Och att jag förstår varför det gnälls på människosynen och bemötandet och reglerna som socialkontoret sätter upp. Och att det är fruktansvärt konstigt att fall bedöms olika beroende på vart man bor i Sverige. Är inte en människa en människa?

Jag vill säga att jag både förstår och är förundrad över det faktum att det finns människor som har levt på socialbidrag i 19 år. Fattigbloggen skriver att 379 000 människor lever på socialbidrag i Sverige idag. SCB säger att 387 000 är arbetslösa (februari -09). Jag undrar om man räknar in barn under 18 i socialbidragsstatistiken. Annars ser det onekligen lite knas ut, eller så är jag trött och jävligt dålig på att räkna. Men alltså, hur händer det?

Just nu är jag en av dom 387 000. Jag får ingen a- eller alfa-kassa eftersom jag har bott och arbetat utomlands de senaste åren. Jag hade sparade pengar när jag flyttade hem och jag bor och äter gratis hos mina föräldrar. Av en enda anledning: jag är kräsen i mitt jobbsökande. Och jag har råd att vara det. Tro inte nu att jag inte är tacksam för det, för det är jag verkligen. Men samtidigt tror jag verkligen på att man kan göra allt man riktar in sig på, och om det är ett jobb, ja då får man ett jobb. Kanske inte drömjobbet, men ett jobb.

Jag har jobbat sen jag var femton år gammal. Jag har rensat rabatter, städat, suttit barnvakt, sålt saker via telefon, arkiverat papper, fakturerat, jobbat på bank och nu sist med marknadskommunikation. Och läst på universitet däremellan. Utbildning är GRATIS i Sverige. Tillgängligt för precis alla.

Och här känner jag att jag har en miljon tankar och får nog sluta. Annars ballar det ur och jag kommer börja dra in hemförhållanden under uppväxten, klassamhällen och min livsåskådning.

Kudos till er som orkade läsa mitt ostrukturerade och veliga babbel. Det kanske ryker om nån timma.

Men, läs Fattigbloggen om ni har nån timma över och tala gärna om vad ni tycker.