Ajje

Idag gör det ont i hjärtat. Jag saknar Melbourne som fan. Jag saknar stranden, St Kilda botaniska och mitt älskade Vineyard. Jag saknar att folk faktiskt pratar med andra på krogen. I affären, på spårvagnen och gymmet också förresten. Jag saknar mina fina vänner. Och när jag bara pratar svenska hela tiden känns det som om en del av mig är borta. Jag saknar att prata engelska. Jag saknar håliväggen-massörer. Jag saknar gratisvin, rock-torsdagar och världens snällaste dörrvakter. Jag saknar gott kaffe. Jag saknar min chef. Jag saknar mitt gym. Jag saknar Petes bullrande skratt och hans gulliga unge. Och hans fru. Jag saknar stadens skyline över the Yarra på kvällen. Jag saknar att bli full en söndag.

Så nu har jag ägnat de senaste två timmarna åt att grina. Det suger i mitt hjärta av längt.