onsdag, januari 29

Jag är så trött. Tung i kroppen-trött. Ont i huvet-trött. Det var som att vintern och mörkret bara slog mig igår och så poff blev jag helt slut. Imorse tog det en halvtimma att komma ur sängen. Ok, det låg först två och sen en varm liten barnkropp precis bredvid. Ellen, som var kvar till sist, klappade mig på kinden med pannan mot min och ba mamma, vi gosar så bra att du somnar om hela tiden. Ja, mitt hjärta, så är det. Jag borde väl gå och lägga mig tidigare, men jag är inte trött på kvällen. Jag är trött på morgonen. Hade det inte varit för att jag hämtar barn och ändå är borta mycket så hade jag gärna jobbat lite mer som min kollega som kommer in vid halv tio och går, ja när han nu går är lite oklart för då har jag ju gått för längesen. Längtar till helgen. Vi tar ju varsin morgon på helgerna och även om jag längtar efter min sovmorgon så längtar jag nästan lika mycket efter barnmorgonen. För på barnmorgonen får man en lång lång lång morgon i soffan med massor med kaffe, två små sovvarma barn i knät och tid att läsa Peppes fredagslänkar och om man har tur får man även se lite på nåt härligt brittiskt husprogram på teve. Sovmorgon är ju urhärligt, men det blir lite mer en abrupt start när man väl vaknar. Typ FRUKOSTEN ÄR KLAR! och så får man pallra sig upp. Nu har jag nästan druckit upp första kaffekoppen här så nu mår jag lite bättre. Och vårt larm pep precis till i min telefon och visade att hantverkarna som ska göra vinden har börjat jobba nu.

Inga kommentarer: