söndag, december 31

Mina barn sover. Jag sitter i hörnet på pappas enorma röda soffa precis mittemellan dom. Den ena inlindad i typ tre filtar, varm som en kamin, och den andra utfläkt med tröjan uppdragen och bar mage. Den ena yvig, sprudlande och alltid på. Den andra försiktigt nyfiken, iakttagande och lugn. Den ena mörk, den andra ljus. Bägge nu stilla med djupa susiga andetag. Jag har gjort dom här. Jag vill stå på ett berg, längst ut på en klippa och skrika JAG HAR GJORT DOM HÄR! Att vara deras mamma är en mjuk bomullsbädd är en piskande vind är en vrålande orkan är en böljande lavabädd är oändligt.

5 kommentarer:

Johanna sa...

Så mäktigt är det.

Christel sa...

Så fint beskrivet. ❤️

JJ sa...

Så fint! Hjärta på det!

Hanna sa...

Gud så fint skrivet.

Linn sa...

Gulle er!