måndag, oktober 25

Didn't see that one coming

Jag saknar honom och det förvånar sig nåt oerhört. Var well out of noveltybubblan när jag åkte och nästan tillbaka på gå dvs. han är bara vän med förmåner och så saknar jag honom i maggropen. Mycket oväntat, men vi embracear det här jag och magtrakten. Fast jag säger att jag ska freestyla det här, låta mig tycka om bla bla bla så vill jag ha nån bekräftelse från hans sida att jag inte är spinsterdespo och hittar på den där lilla ärtstora känslan att det känns typ...rätt. But it ain't gonna happen, jag vet ju det. Menändå.

4 kommentarer:

inte skyldig sa...

Vadå ain't gonna happen? Varför varför varför? Men wiiiiii! Känslor i magen! Ändå bra.

Linn sa...

Allrså ett bekräftelsesms ain't gonna happen. That's not how we roll typ. Men känsla är nyttigt. Önskar så att jag kunde leva som jag lär och lita på magkänslan och inte second guessa mig själv hela tin. Fast det är ju då jag blir orolig för att min magkänsla är sprungen ur år av singelskap och ba jump at första bästa karl som kommer i min väg. Det hjälper väl inte att han är han och vi är vi i det här heller. Du ser hur rörigt det är liksom.

Matilda sa...

Men åh. Det låter ju fint ju. Saknad i maggropen är fint.
Jag tycker du ska go with the flow och släppa känslorna loss. Vad kan det göra för skada?

Linn sa...

Jag vet inte. Inget egentligen. Men det är väl rädsla över att ha fel liksom.