Ångesten river i hela kroppen. Jag vill inte jobba och jag vill inte vara i Stockholm. Tänk om jag vill bo på landet? Vad gör jag då? Vill jag det, på riktigt? Vad vill jag göra? Vad vill jag jobba med? Mitt liv. Mitt liv!
Näe, det vill man kanske inte. Inte om man måste umgås med andra. Men om man får bo i en liten stuga med vita knutar och ha ett grönsaksland och slippa andra, då kanske man vill?
Som folk är mest, fast kanske lite mer öppet grinig. Jag har en man och två barn och ett hus i en småstad. Förut var jag en sån som läste böcker och drack öl, lagade mat och var härlig. Nu är jag mest en morsa med för lite tid som käkar kycklingpinnar och förtielva pastor med tomatsås.
2 kommentarer:
Jag har varit på landet. Där vill man inte bo.
Näe, det vill man kanske inte. Inte om man måste umgås med andra. Men om man får bo i en liten stuga med vita knutar och ha ett grönsaksland och slippa andra, då kanske man vill?
Skicka en kommentar