Jag fick en bokleverans från Amazon i måndags. Amazon in my heart säger jag bara. Så igår när jag kom hem från jobbet ville jag bara sätta mig i soffan och grotta ner mig i min dåligt skrivna och töntiga, yet fängslande vampyrbok. Jag är inte så mycket för science fiction och typ sagan om ringen, men allting med vampyrer i är game.
Jag var absolut inte på entertainmenthumör. Jag orkade inte ens göra nån mat utan gjorde några snabba knäckebrödsmackor och tog ett glas vatten (true story) så jag kunde läsa mer. Då knackar det på fönstret.
Min morbror hade sett att ljuset tändes i lägenheten och skickat ner sin son och fru för att titta hur jag har det. Inte ringa först. Inte kolla om det passar. Jag var ju hemma så det var väl klart att dom skulle komma ner.
I några sekunder satt jag blickstill i soffan och tänkte låtsas att jag var ute med soporna/sov/inte var hemma, men då ringde min morbror som stog och kollade in i min lägenhet och förmodligen hade sett ett ben eller whatever strax innan.
Jag säger hejdå till mitt privatliv.
Bluff eller på riktigt?
3 timmar sedan
3 kommentarer:
Haha, det där fungerar ju inte. Det måste du ju säga åt dom på en gång!
Din stackare.
Mmm,jag vet. Fast dom flyttade liksom in i måndags så jag antar att det bara var en typ första-gången-grej. Och ingen av dom har varit i min lägenhet innan.
Men det känns faktiskt lite obehagligt att vara hemma när man vet att nån kan kolla vad man har för sig. Dom lovade att inte titta, men just vetskapen att dom KAN är faktiskt mer obehaglig än jag trodde.
Haha! Jag älskar den här framtida följetongen!
Skicka en kommentar