julefrid

Mätt. Morfar öppnar paket med sin eviga kompanjon fickkniven. Trött. Moster berättar historier från barndomen. Nöjd. Jag fick allt jag önskade mig. Törstig. Mamma grejar med mitt hår i soffan.

Jag önskar att alla kunde få jular som mina. Ingen är full. Ingen bråkar. Morfar spelar en sång på pianot som han har komponerat för kvällen. Det är tända ljus och brasa och alla skrattar. Att det finns barn som inte ser jul som nåt bra gör fysiskt ont i mig. Att det finns många många som sitter ensamma gör ont. Att det finns en Felix jultallrik i enportionsförpackning gör så ont så jag kan inte ens tänka på det.

Så nu ägnar jag den sista kvarten av julafton åt att riktigt känna efter hur lyckligt lottad jag är.

God natt.