torsdag, december 31

Varje gång jag gråter när jag är själv slutar tårarna komma ungefär samtidigt som första tåren droppar ner från hakan. Det är nån sorts utomkroppslig vy på min egen patetik som stoppar mig. Hos mamma finns det å andra sidan ingen hejd på snyftandet. Anledning eller ingen alls verkar inte spela nån större roll i sammanhanget.

Nu sitter jag på tåget till mig och dör av värme. Kan SJ dra ner elementen, pretty please?I'm melting here.

Jag har precis sagt nej till en nyår med några av mina bästa för att den festen turned out to be full av par. Älskar deras tjejer nästan lika mycket som jag älskar dom,men jag och 7 par på nyår? Nej tack. Så jag och min bästa bästa ska laga mat och dricka champers hemma hos mig istället. Känner mig ovanligt tillfreds med beslutet.

Det gick precis förbi en kille med gult hår. Inte blont, gult. Gult är fult. Det snöar också och min ipod har valt aerosmiths crazy som ledmotiv.

Gott nytt år.

Inga kommentarer: