måndag, november 20

Jag hatar egentligen när folk som bloggar ursäktar sig för att dom inte bloggar eller säger hur gärna dom vill blogga men..., men alltså jag tänker blogg typ tusen gånger om dagen men det är så mycket svårare att få ner nåt vettigt i mobilen när jag bär en unge på den andra armen eller jagar nån eller diskar eller plockar eller alla andra vardagssaker. Jag vet ju att ni är ett gäng som fortfarande håller koll här och jag gillar ju verkligen mediet och att få skriva av mig men det känns som att det är mest jaha hejhej det här gör jag/har jag gjort hejdå nuförtiden och det är ju rätt tråkigt, is it not? Med risk för ett helt tomt kommentarsfält, vad VILL ni läsa? Fem gånger om dagen korta små tankar-blogg? Fler inlägg om föräldraskap? Mer om jobb? Om relationer? Bara as is? Har ni några önskemål får ni gärna vädra dom här.

In the meanwhile: Det har varit helg, igen. Det känns som att det är helg jämt. En del av mig älskar att vara hela familjen och en annan älskar när det är måndag och Ellen återigen kan bli underhållen på förskolan och inte springer runt här hemma och fejkgråter av oklara anledningar. Eller hon har väl nån anledning typ vill sätta på sig skon, skon trillar omkull eller vill ha en flaska mjölk, får bara smoothie eller vill gå naken, måste ha pyjamas eller nåt annat vettigt. Jag vet att man inte ska skratta åt barn när dom gråter, men alltså hon går och ställer sig framför spegeln och tittar på när hon skriker och provar olika skrik och miner så det är lite omöjligt att ta henne på allvar. Hon har börjat prata också och testar att sätta ihop ord och härmas hela tiden. Det är svinroligt. Och hon har lärt sig att räkna till fyra eee tåå tee hura så nu vill hon att vi ska räkna ALLT. Det funkar som avledning när hon fejkgråter också så det är lite av en win.

Barnet det yngre verkar på väg in i sitt första utvecklingssprång för han äter som en galen och vill bara bara bara bara bara vara i famnen. Igår sov han i tiominutersintervaller typ hela dagen och på kvällen var jag så trött (på honom) att jag typ kastade honom i famnen på Andreas när han kom ut efter att ha nattat Ellen och gick och lade mig halv tio. Sen vaknade jag inte förrän barnet vaknade SVINHUNGRIG vid tretiden, ja alltså Andreas lade honom i sängen (har sån där bedside crib) när han gick och lade sig, och nästa gång kvart i sju. Gillar ju den uppsidan på det här dagvakandet, men gillar inte dagvakandet så mycket när det pågår. 

Jaha, nu vaknar han och är hungrig igen. Vi hörs!

3 kommentarer:

minahistorier sa...

jag gillar din blogg som den är! spridda inlägg om lite vad som helst, inblickar i ditt vardagsliv helt enkelt :)
(jag tänker förresten också att jag kanske borde blogga lite mer men har typ ingen inspiration..)

Christel sa...

Det är ju cirka svårast av allt, att upprätthålla någon slags intressant blogg som spänner över många år. Så många blanka sidor som en har svettats över, bara för att man inte lyckas komma på något som inte låter som igår. SÅ SVÅRT!

Hursomhelst. Jag gillar din blogg, prick som den är. Hade även gillat den om det var många och korta inlägg istället, för det ju är ditt sätt att skriva som jag tycker om. Kör på det som känns bäst för dig, skulle jag säga.

Den där Andreas sa...

Jag gillar din blogg som den är och har sedan jag började läsa för några år sedan varit en av dem jag scannar av regelbundet. Jag har alltid uppfattat det som att du skriver det som är aktuellt i ditt liv. Om då så är föräldraskap, relationer, jobb, tankar och funderingar. Du skriver bra och tänker bra. Skriv det du vill, när du har tid, ork, lust och inspiration.