Tuffast av alla undrar om folk i allmänhet säger dagid eller förskola och debatten dyker upp. Jag undrar om det finns nåb förskollärare här som kan förklara lite för mig? Jag menar inte att förringa ert yrke, det är ett av dom finaste, jag undrar bara över ett par saker:
1) det här med läroplan, vad är syftet?
2) vad står i läroplanen?
3) hur gör ni för att följa den?
Kalla mig dumihuvet och bakåtsträvare, men jag vill inte att mina barn ska gå i nån för-skola. Jag vill inte ha prestationskrav. Jag tycker inte att allting behöver göras med en baktanke. Jag vill att mina ungar ska leka, skratta och må bra. Inte prestera när dom är små. Vilket jag tolkar läroplan och förskola som. Rätta mig gärna(!) om jag har fel.
Inlägg
Hemma bäst
2 dagar sedan
13 kommentarer:
Det här vet jag inte något om men jag är uppriktigt intresserad av vad di som vet har att säga om saken.
Jag vet inte så mycket heller - men tex på vårt dagis pratade de om språk en gång. Hur de jobbar med att använda ord och olika ord - inte säga "skicka den" utan skicka mjölken, eller hur de säger dragkedja ibland och blixtlås ibland.
Pedagogik för de små är inte lärarledda lektioner utan mer att man tänker lite...
på dagis nu tex räknar de 1-2-3-4-5 innan de sjunger varje sång... så lär sig barnen att det finns..,
Jag gillar pedagogiken!!! de leker och eftersom de inte är en vuxen-ett barn som de skulle varit hemma så formaliseras de enkla vardags-inlärningarna... som större och mindre eller ord för saker osv...
Läroplanen för förskolan finns att ladda ner som pdf på skolverket.se.
Inte många sidor och svarar på alla era frågor!
Först vill jag bara säga att jag också säger "dagis", det är ett gulligt ord tycker jag och vi använder alltid det här hemma. Det förringar ingenting alls enligt min mening. Och då jobbar jag ändå som förskollärare.
Men för att svara på din fråga - det är klart att barnen ska och framför allt VILL lära sig saker! På mit jobb lär vi dem att känna och visa empati, naturens kretslopp, matematik (hur många steg måste du ta för att gå runt lekhuset, om man slår en trea på tärningen - hur många steg får man gå då i spelet?), vi pratar om bokstäver, veckodagar, årstider, färger, ja typ allt. Och allt är integrerat i barnens egna lekar, nyfikenhet och framför allt deras egna lust att upptäcka och lära sig.
Och nu märker jag själv att jag låter som en reklambroschyr för nån förskola, så jag ska ta och tagga ner lite. Men det är ett roligt och framförallt utmanande jobb, där man hela tiden måste vara lyhörd för barnen och ta tillvara på deras nyfikenhet inför allt som de vill och bör lära sig. För det finns så sjuuuukt många saker jag vill förmedla till dem, så att de har med sig det när de går vidare från oss.
Och nu inser jag att jag inte svarade alls på din fråga egentligen, men jag skyller på att jag har en tvååring som hänger på mig just nu och vill att jag ska titta hela tiden på honom när han vickar på huvudet.
Hej hej! Så sjukt rolig blogg! :-)
Läroplanen för förskolan innehåller bara strävansmål. Medan målen i skolan ska uppnås. I förskolan utgår man från leken hela tiden. Som skrevs här innan, matte och andra ämnen integreras i l e k e n. Aldrig någon prestationsångest eller så. Bra tycker jag!
Och snälla, säg förskola, inte dagis! :-)
Jag måste bara påpeka att det heter lekis, det vet ju alla. Sen hade jag inte så mycket mer att säga om den saken.. haha.
1)Det som skedde 1998 när läroplanen kom var att man gav barnen rätt att lära sig.
Innan dess fanns det bara rekommendationer och riktlinjer.Ungefär "det här vore ju inte så dumt om ni gjord".
Dessutom skulle jag vilja påstå att det också skedde en stor förändring i hur man såg på barns utveckling. Grovt sagt så trodde man på utvecklingsteorier (när barnet är si och så gammalt så kan det...och kan det inte är det något fel på barnet) och numera tror man att barn kan lära sig det mesta om de får möjlighet att lära sig det.
2) Vad som står i läroplanen har du redan fått många svar och länk till.
Det viktiga är att det står vad personalen skall göra, inte vad barnen skall göra och bevisa att de kan. I den reviderade är det dessutom förtydligat att det är förskolläraren som bär ansvaret för att detta blir gjort.
3) Skolverket kräver kvalitetsredovisningar på hur vi jobbat med olika områden. På ett närmare plan så granskar vi oss själva koninuerligt. Vi kan filma oss själva, ser hur vi kan bli bättre pedagoger osv.
Barnen på min förskola är får leka, skratta och mår väldigt bra!
Malin, fsk.lärare i Eskilstuna
Ni är så inihelvete bra att jag blir tårögd. Tack för info.!
Pippigull: ja, men då förstår jag ju vitsen.
Maria: för det första: tack för ditt engagemang och för att du tog dig tid att svara!
Sen känner jag såhär: om det är så alla förskollärare jobbar så tycker jag det låter urbra!
Catti: Strävansmål för barnen? Eller för de som jobbar? Och jag kommer nog tyvärr inte sluta säga dagis.
Anabanana: Nä, men lekis är ju det som kallas sexårsverksamheten idag. Det sista året innan skolan. Jag gick nämligen inte på dagis, utan hos dagmamma, men däremot går alla på lekis..
Malin: Tack till dig också! Jag tycker att 1) och 2) låter jättebra, men jag är känner mig fortfarande lite frågande till det du skriver under punkt 3. Eller alltså, det låter ju jättebra, men tar det inte tid från barnen då? Gör det inte att ni får fokusera på massa pappersexcersis istället för att umgås med/leka med/lära barnen?
Och det sista låter ju självklart underbart!
Tänk dig en affär där man aldrig skulle ta sig en tankeställare på hur man sälja mer varor eller en läkare som aldrig skulle följa upp operationerna och bara hoppas att det blev bra och jobba med samma metod år ut och år in.
Rent praktiskt, klart det tar tid men att låta bli att göra det är inget alternativ. Jag upplever det som att när jag är mer barnen är jag en bättre pedagog tack vare att vi granskar oss själva och kvalité brukar gå före kvantitet.
Omsorg och trygghet går alltid före papper. VAB-intyg kan vänta, skolverket kan vänta men ett barn som längtar efter sin föräldrar eller gjort illa sig kan inte vänta.
Men visst, mera resurser behövs på alla kommunala och kvinnodominerade arbetsplatser, det är det ingen tvekan om.
Att det behövs mer personal och mindre barngrupper tror jag alla som jobbar i förskolan skriver under på.
Malin i Eskilstuna.
Malin: igen, TACK! Jag blir så himla glad över att 1) du tar dig tid att svara och 2) att det finns så bra förskollärare som du därute.
Så lite så!
Malin
Skicka en kommentar