onsdag, februari 2

När tankarna vandrar

Ikväll är det fest. Jag är inte sugen alls. Jag tänker på mamma och jag tänker på morfar och jag tänker på den stundande begravningen. Allt från vad fan man har på sig till hur jag ska klara av att se mamma så himla ledsen? Jag viskar godnatt till mormor varje kväll precis innan jag somnar. Jag har aldrig sovit så skönt som nu. Lilla mormor, du hade gillat solen och de första tecknen på vår. Idag är saknaden nästan ohanterbar.

3 kommentarer:

Sofia sa...

*snyft*
Var och handlade idag och såg en sååå söt gubbe och hans fru som stod och pratade om vilket smör de skulle köpa. "Vi tar det vanliga va?" sa han till sist. Han hade så snälla ögon och det högg till i hjärtat av saknaden efter min älskade underbara lilla fina morfar. Den försvinner lixom aldrig, saknaden.

Lfthmn sa...

Usch, så tråkigt...! Det är ju nästan det värsta, att se alla andra så ledsna. Jag har i och för sig alla mor- och farföräldrar kvar och kommer bli jätteledsen när de inte finns mer. Önskar att man (jag) lärde att uppskatta dem tidigare.

Linn sa...

Sofia: åh, gamla gubbar och gummor!

Skrållan: Jag har haft jättetur som har haft kvar dem så länge som jag ändå har. Farfar dog för två år sen och nu mormor, men jag har ju liksom en egen relation till dem. Inte bara nån man kallar farfar liksom.