När saker och ting är lite jobbiga läser jag alltid en deckare. Den här gången blev det The burning wire av Jeffery Deaver eftersom jag när en nästan osund kärlek till författaren. Ända sedan jag läste A maidens grave för typ hundra år sen har jag kollat efter en ny bok varje gång jag närmat mig en bokhandel och varje gång det finns en ny bok blir jag lika glad. Men liksom alla serier så kommer dagen när det inte är lika roligt längre och för mig så har nog Lincoln Rhyme spelat ut sin rätt lite grann. Boken är naturligtvis välskriven och precis som en bra deckare ska vara så finns det en två tre finurliga tvister under bokens gång, men jag har nog tröttnat på sur gubbe i rullstol och snygg tjej med självkänsleissues.
Betyg: 3/5.
Inlägg
Boss lady
10 timmar sedan
4 kommentarer:
Bra research för mig, detta. Läser inte deckare men min chef säger att man tydligen ska läsa Jean-Christophe Grangé.
Jag hade velat hångla med en Jean-Christophe om jag kunnat i min ungdoms år. Så att jag alltid kunde berätta om "nä men det var ju när jag och jeanchristophe..."
Hahaha. French din't do it for me. Ge mig en josé eller mario istället. Andra bra deckarförfattare (enligt mig. Jag gillar hemskhet och blod.) val mcdermid, peter robinson ibland och nesbø såklart. Räknade precis antal deaver i bokhyllan: 12. Sjukt.
För mycket tid spenderad i grekland för min del. Lite mer mellaneuropa hade behövts för att balansera.
Annars: Connelly's "Poeten" ska va skitbra. (ungefär så här låter jag på jobbet: tipsar ivrigt om saker jag inte vet ett skit om).
Ah! I see.
Jag tycker att Conelly kan bli aningen långrandig i sina beskrivningar, men det funkar på typ solsemester när man läser vad fan som helst. tycker JAG.
Skicka en kommentar