Jag tittar ut genom fönstret och kan inte låta bli att förundras. Det snöar. Långsamt men målmedvetet faller snöflingorna mot marken, mot trädens grenar och tyvärr mot bilrutorna.
Det är så obeskrivligt vackert. Och jag har blivit ohemult sentimental sen min utlandsvistelse. Jag ser Sverige med den nyförälskades rosaskimrande glasögon. Men även utan dom, visst är det så vackert att det kniper i hjärtat när månskenet, eller okej gatubelysningen, gör att snön glimrar i natten?
Jag önskar så att mina fina vänner på andra sidan jorden kunde få uppleva lite hederlig svensk vinter. Och jag förundrar mig själv när jag inte längtar tillbaka. Jag vet att jag vill vara här.
Det, ska jag säga dig, känns rätt jävla skönt.
Inlägg
Boss lady
10 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar