Min biologiska klocka

Varje morgon när jag vaknar är det som om någon har tryckt en klorofyllfylld trasa över ansiktet på mig. Jag är yr, matt och allmänt groggy. Alltså, det blir ju bättre efter nån timma eller så, men boy är det jobbigt att gå upp. Sen kommer kvällen och hjärnan går på högvarv och trots att ögonen är halvöppna av trötthet kan jag inte sova. Den där undersökningen som Aftonbladet skrev om igår skulle definitivt inte passa mig. Den som försöker ligga med mig på morgonen får antingen leka med en medvetslös kropp eller finna sig i att bli bortknuffad. Och träna på morgonen kommer inte på fråga. Jag har försökt några gånger, men klarar kanske en femtedel av vad jag kan göra om jag tränar på eftermiddagen. Jag tror att mitt dygn ligger några timmar efter alla andras.