Precis när jag hade skrivit om hur mycket jag saknade barn och en man och ett hus på landet så plingade det i telefonen. Jag har nog aldrig behövt närheten mer än vad jag gjorde igår. Eller aldrig och aldrig, I'm a sucker för att överdriva, men det var sjukt välbehövligt iallafall. Känner mig som en ny och harmonisk människa idag. Plus det regnar och är höstigt och det kanske finns nån hemma när jag kommer hem idag.
3 kommentarer:
Vadå, vem plingade?
Den där kompisen som jag ligger med ibland var visst i stan igår. Han är ett mkt bra botemedel mot stress, ilska och ensamhet.
gött. jag vill också ligga.
Skicka en kommentar