fredag, juni 28

Sista dagen. Kom nu sommar, jag är redo för dig!

Nils vaknade fem imorse. Såklart att han vaknar fem när det är min natt. Det är ärligt talat väldigt sällan min natt för Andreas tar kanske 90% av nätterna (obs frivilligt) och det är inte ens speciellt jobbigt att ta nätterna. Nils vaknar, säger MÖN! och så öppnar man en förpackning mjölk och häller i en flaska och sen kan man somna om. Men om man har natten har man även morgonen och ibland vaknar han som sagt klockan fem och det är fan inte en rimlig tid att vakna. Ellen vaknade nån gång vid sex och kom upp och var på strålande humör. Vid sju deklarerade hon att det är min födelsedag idag och sjöng ja må hon leva tre gånger och sen fick jag öppna presenter. Dom höll på att duka fram tårtkalaset när deras fun police-pappa kom och sa att dom skulle åka till förskolan. Alltså mitt hjärta håller på att sprängas varje gång dom leker tillsammans. Kom Nils, vi måste gå och lägga oss här och vänta på att skatten ska bli till guldmynt. Fniss fniss fniss. Det är väldigt mycket lekar hemma just nu. Lekar och kojor och byggandet av fordon och massor av fnissande när dom gör gemensamma bus. Vi hoppades ju på exakt det här när vi valde att försöka få två barn tätt, men just nu reapar vi rewarden på ett utomordentligt sätt. Jag kan knappt bärga mig tills jag får åka och hämta dom idag och påbörja sex veckors familjeliv. Dom är redo också. Ellen var trött på förskolan igår. Nils går självmant och lägger sig strax efter sju. Bägge vill vara hemma och leka och bara vara ett tag. Det här bara varandet kommer ju innebära en militärdisciplin för oss vuxna eftersom barn ska ha mat cirka fem tusen gånger om dagen. Frukost, frukt, lunch, mellanmål, snacks, middag, kanske påfyllning innan läggdags. Plus smörja in solkräm och se till att dom dricker och att vi aktiverar oss och ja, men vi får väl göra ett schema eller nåt. Vi får rätt ofta känslan att det är gött att "bara vara hemma", men varje gång vi provar det glömmer vi hur KAOSIGA ungarna blir vid halv fyra. Det gnälls och bråkas och grinas och joxas. Dom behöver röra sig utanför hemmet minst en gång om dagen och det är bara att acceptera. Vi har i och för sig gjort en lista med grejer man kan göra så vi enkelt kan planera in nåt kvällen innan och slippa men vad ska vi göra? Jag vet inte, säg du! Jamen ska vi.... Nej, det vill inte jag. Nåt annat!-tjafset. Jag har köpt semesterböcker också, men jag har redan läst ut tre av dom (say WHAT?!) så jag måste eventuellt gå förbi pocketshop på väg till förskolan och fylla på lite. Mina barn leker så jag kan läsa böcker igen. Livsuppgradering om nåt va.

På tal om nåt helt annat så åt Nils både falafel och broccoli igår. Plötsligt händer det. Jag och Andreas pratade typ förra veckan om hur fjantigt det är med kräsenhet i vuxen ålder och Ellen hörde det och har plötsligt börjat smaka på ALLT. Just den dagen hade jag gjort broccoli med lite smält smör och för att demonstrera så åt hon och ba MEN DET ÄR JU JÄTTEGOTT MAMMA! Ja, mitt barn. Det är jättegott. Vi fick lite bråttom med maten igår så vi stekte lite pyttipanna till barnen och så tänkte jag att jag kokar lite broccoli så kanske hon får i sig nåt grönt och jajamensan, hon åt och plötsligt sa Nils Nim ha den! och pekade med sin lilla knubbiga finger på broccolin. Som han sen åt flera tuggor av innan jag fick tillbaka den härliga halvtuggade restdelen. Jag och Andreas käkade vår go to-mat när det ska gå fort: falafel. Lyssna här nu för mat på 10 minuter som är SVINGOD:
- hyvlad blomkål blandat med en burk blandade bönor, lite chilipulver och rätt mycket balsamvinäger.
- skivad avokado
- kikärter stekta i några minuter i olja, paprikapulver, lökpulver, vitlökspulver och salt. (Dutta över kryddorna så allt är täckt och kladda runt några minuter. Man kan steka falafeln i samma stekpanna efteråt.)
- creme fraiche med en pressad vitlöksklyfta och srirachasås
- Findus libanesiska falafel
- bröd

Vi hade också en burk go to-sås i kylen som är perfekt till säg falafel eller som krämbas i en potatissallad eller bara som en go sås till en sallad. The sky is the limit. Arbetsinsats 3-4 minuter, räcker flera veckor i kylen. Lägg följande i en ugnsform och kör på 225 grader i typ 20 minuter:
- 2 gula lökar, skalade och klyftade
- 3-4 vitlöksklyftor, skalade
- 1 frp körsbärstomater eller typ 3-4 vanliga tomater i klyftor
- 2 spetspaprikor eller 1 vanlig
- lite rapsolja
- en stor nypa flingsalt
- två tre klunkar balsamvinäger
- en skvätt saft eller söt dryck, helst fläder men jag har kört med svartvinbär nån gång och det funkar också. 

När löken är lite svedd och tomaterna bubblar tar du ut det och mixar det hela med en kruka färsk koriander (eller basilika för typ en tomatsoppa). Obs! Det smakar inte koriander. Alla jag har bjudit på denna (det är många) har älskat den, även uttalade korianderhatare. Det koriandern gör är att ge en syrlighet och stickighet som är svår att få till med nåt annat. Prova!

När jag ändå håller på med dom här fjantiga improvrecepten så kan ni lika gärna få två tips till:

Strimla rödkål, strö över en tesked sumak (mellanösternkrydda som smakar typ citron, svinkonstig) och en nypa flingsalt och lite rapsolja och banka lite på det hela med nåt hårt så kålen mjuknar lite. Finhacka lite (några blad) mynta och blanda i. Perfekt i wraps eller som sidogrej till grillat eller i en sallad.

Finhacka gurka och en liten röd chili. Blanda med lite flingsalt och lika delar finhackad dill och hackad koriander.

Ät med till exempel hummus, rivna morötter med olivolja och rostade kikärter i pitabröd. Eller inte till exempel, ät det för det är helt magiskt gott.

Oj, måste jobba. Hej!

3 kommentarer:

Hanna sa...

PRATADE NI OM MIG? Hehe skoja men apropå min aversion mot kokta grönsaker Med vänlig hälsning, Hanna fem år.

Linn sa...

Haha, JA! Nä, men alltså? Du kan ju inte bara ogilla kokta grönsaker i allmänhet? Det är ju jätteskillnad mellan typ broccoli i syrlig vitlöksdressing eller kokt isbergssallad med dillsmör eller kokta ärtor. Krispiga sockerärter eller kokta slandade morötter smakar ju också vitt skiljt. VAD MENAR DU?!

Emma sa...

Känner att jag kräver massa inlägg hela tiden men nu måste du tyvärr ägna lite tid åt att skriva om att ha barn ganska tätt. Velar kring vad som är "bäst". Hur jobbigt har det varit?