måndag, februari 25

Kärlekskneget - Money edition räkneexempel

Ok, nu har jag tänkt ännu mer och började räkna lite i huvudet och sen tänkte jag men hey, vi kan ju räkna tillsammans istället? Häng med nu, för nu blir det siffertätt (och långt visade det sig, sorry not sorry.)

Vi tar Miryam och Pär, två till hundra procent fabricerade personer. Pär tjänar 35 000kr i månaden och Miryam 28 000kr. Totalt tjänar dom alltså 63 000 kronor före skatt. Vi generaliserar och säger att Pär får ut 24 500kr och Miryam 19 500kr, totalt 44 000kr.

För exemplets skull drar vi det här exemplet åt det extrema där Miryam är hemma all tid förutom de lagstadgade 90 dagarna som är låsta till Pär.

Om hon plockar ut full föräldrapenning (alla dagar i veckan) kan Miryam ta ut 300 betalda dagar på sjukpenningnivå (och Pär 90). Miryams inkomst varje månad blir då: 28000 x 0,8 = 22 400 (på riktigt är det en smula lägre för det är nån extra %-beräkning som sänker, men jag kan inte den i huvudet) brutto och ca 15 700kr netto. Hennes nettoförlust varje månad blir då 3 800 kronor och 300 dagar räcker i 10 månader så 38 000 kronor för hela perioden.

Pärs inkomst under hans föräldramånader blir 29500kr (maxtak) dvs ca 20 700kr netto. Han förlorar också 3800 kronor, as it happens, men bara i tre månader så totalt 11 400kr.

Om dom kör ”mina pengar är mina pengar”-grejen så förlorar Miryam 26 600 kronor mer än Pär under deras föräldraledighet. Förutom grejen att han redan får ut 5000 kr mer än henne i månaden, oavsett inkomstkälla. Om vi räknar med den skillnaden har Pär under 13 månaders föräldraledighet en total inkomst på 245 000kr lön + 62 100 i föräldrapenning = 307 100 kronor. Minns att vi pratar netto, alltså utbetalda pengar.

Miryam får å sin sida totalt ut 157 000 kronor i föräldrapenning och 58 500 i lön = 215 500kr.

I ett helt normalt par som lever tillsammans har han/Pär alltså 91 600kr mer att leva på per år.

Och då har vi inte tänkt på att dom allra flesta vill vara hemma längre än totalt 13 månader. Säg kanske 18 månader? Då måste dagarna späs ut med obetalda eller lågersättningsdagar (orkar ej räkna på lågersättning men det blir kanske 2-3000 totalt för hela perioden netto?). Vill man vara hemma 18 månader, dvs 540 dagar måste 150 av dessa vara obetalda/lågbetalda (540-390). Det är ca 28% (150/545) och det blir 1,9 dagar i veckan det. Och dom måste tas på Miryams dagar för Pärs 90 är låsta fullbetalda dagar.

Om Miryam tjänar 28 000 varav 22 400kr är full ersättning så borde ju hennes utspädda ersättning vara 22 400 - 28% (6300kr)= 16 100kr brutto dvs ca 11 300kr netto.

Första 12 månaderna skulle hon få in 135 600kr och Pär sin vanliga årslön på 294 000kr. En skillnad på 158 400kr.

ETTHUNDRAFEMTIOÅTTATUSENFYRAHUNDRA.

För alla 18 månader får Miryam ut f-peng 11 300 x 15 månader + 58 500 lön= 228 000 kronor.

Pär får lön 15 x 24 500 + 62 100kr f-peng = 429 600kr.

Det skiljer som ni ser 201 600 i utbetald lön. Tvåhundratusen kronor.

TVÅ. HUNDRA. TUSEN. KRONOR. på ett och ett halvt år.

Nu, säg mig, är det rimligt att tänka mitt är mitt verkligen? Är det RIMLIGT att Pär ska ha i princip dubbelt så mycket pengar som Miryam när hon får sänkt inkomst pga hemma med gemensamt barn? Kanske det som gör att Pär får en löneökning? Definitivt det som gör att Pär slipper den förlusten på sin sida. Är det kärleksfullt? Snällt? Omtänksamt? Ens rättvist?

När man istället kan tänka att alla pengar är allas pengar och att hushållet har 522 600 kronor i exempel 1 eller 657 500 kronor i exempel 2 och så är livet när man gemensamt har valt att skaffa barn.

Om vi bryter ner det på månad är det 40 200kr i månaden i exempel 1 och 36 500kr i exempel 2 i totala pengar in för familjen.

I runda slängar har väl en normal barnfamilj kanske räkningar på 12 000kr i månaden? (Jag har mer för transparens, så killgissar lite här). Och mat/kläder/hemjox/hobbys/reskort går på ytterligare säg 12 000? Var och en av dom är hela Miryams inkomst i exempel 2 och 3000kr under i exempel 1, just sayin.

Om vi då skiter i att Pär tjänar mer i andra exemplet och enbart kollar på inkomstförlusterna per person? ”För det är ju inte hans fel att han tjänar bättre”.

Miryjam får ut 19 500x18 utan f-ledighet= 351 000kr. Hon får ut 228 000 kr med föräldraledighet. En inkomstförlust på totalt 123 000kr eller 6 800kr i månaden.

Pär får ut 441 000kr utan och 429 600kr med. En inkomstförlust på totalt 11 400kr.

Att hon är hemma längre gör att hon tappar 111 600 kronor mer än Pär under perioden, eller 6 200kr i månaden.

Jag frågar igen, är det rättvist? För ett gemensamt barn. Som måste tas hand om.

Jag tycker inte det.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Bra exempel! Tydligt. Känns inte så rättvist alls nej.

motvalls sa...

Underbart!
Men...12000 i räkningar? Låter det inte väldigt lite? Jag kanske är fördomsfull men tänker att många med topplån, bil osv borde ha betydligt mer än så. Och 12000 för allmänt hushåll känns också lågt - eller så har jag tappat det (vilket är en reell möjlighet!).

Så nu har jag två önske-ekonomi-inlägg:
1. Vad har egentligen snitthushållet för utgifter?
2. Hur kan/ska man tänka kring ekonomin i bonusfamiljer? Dela rakt av även där eller blir det mer relevant och rimligt med procentuell eller annan fördelning där?

Linn sa...

Anonym: tack!

Motvalls: haha, alltså VI har ju typ 20000 i månaden med bil, radhus i närförort med nya amorteringskrav och städning veckovis, men standard? Jag vet inte! Jag tänkte väl lite procentuellt på inkomsten, mätta magen osv. Om du får in 40’ på hushållet, sparar några tusen och sen har fast kostnader på typ 30%? Nå jag vet inte. Många ligger nog och drar på marginalen helt utan sparande på den inkomsten givet topplån/bil osv men just DET är ju lite ett val man kan anpassa? Igen så lägger vi ju typ 20’ på räkningar/spar och 20’ på gemensamt och en liten ”månadspeng” nu när vi har f-peng, men vi ligger ju på en helt annan normalnivå än exemplet också. Plus gör/klassar typ allt gemensamt. Men jag ska kolla på det! Och spännande förslag! Får jag helt utanför bonusgrejen tycka om sånt? Eller får och får, men den är ju svårare och beror på lite fler faktorer. Finns det en annan förälder i ett annat hem? Hur ser hens ekonomiska situation ut? Finns det gemensamma barn eller inte? Tänker att om det finns gemensamma barn också så tycker jag personligen inte man kan ha olika ”standard” för olika barn? Och det kanske inte känns fair att betala för ”nån annans” barn men ja, igen så kan det vara så att jag tycker att det finns grejer man vet om när man väljer att flytta ihop och att det ingår barn är väl en av dom? Men som sagt, snårigare när set rör sig om underhållsbidrag, umgängesuppdelning osv. Får suga på den!

/nina sa...

Men givetvis. Varför tror vissa människor att det bara är lönearbete som skall räknas, om det nu är så viktigt att ha sin frihet (hur man nu kan tro att det finns ngt sånt när man har barn ihop som skall uppfostras och försörjas, don't get me started)? Rimligen Borde man isf betala för markservicen eller göra 50%.

Jag kan skryta med att när jag fick barn med mitt ex (Japp, skilda nu men goda vänner) så fortsatte vi som vanligt, trots att jag tjänat 100% mer än honom alltid: alla pengar utom en månadspeng in på ett räkningskonto, sen bestämde vi gemensamt hur räkningskontot skulle användas. Jag gav honom även barnåren i pensionen. Hur skulle jag gagnas av att mina söner har en pappa med dålig ekonomi?

motvalls sa...

Ja helt sant att en (jag också) som höginkomsttagare och boende i Sthlmstrakten inte alls är normen. På gott och ont. BTW jag kollade f ö minpension.se häromdan och enligt deras schablon skulle jag få mer pension än 82% av nåt slags jämförelsegrupp. Känns som att det är nåt lurt med den beräkningen för SÅ mkt tjänar jag inte. Eller så är det en indikation på hur extremt lite pension många kommer få...huuuu...

Angående bonusfamiljen. Ja, jag tycker man får tycka :-) (På samma sätt som folk utan barn ska kunna tycka om konstruktionen i föräldraförsäkringen. Men ffa tänkte jag att du som "ekonomiperson" skulle kunna ha smarta allmänna tankar kring det.) Det finns ju enormt många varianter och konstruktioner av familjer idag och jag har en känsla av att det tjafsas mycket kring ekonomi i många av dessa fall. Och INTE tjafsas pga saker bara rullar på och "blir". Tänker på exemplet i min bekantskapskrets där kvinna träffade man som redan hade tre barn. De köpte gemensamt stort hus för att få plats, delade på allt ekonomiskt inkl mat till tre tonåringar, HON gick ner i tid på jobbet för att greja hemma, HAN jobbade heltid och tog alla barnens aktiviteter varannan vecka, de fick ett gemensamt barn som de delade f-ledighet för, bara HON har körkort och kör nu de stora barnen till aktiviteter... Jag har inte full koll på ekonomiuppläggets detaljer numera och allt handlar inte om pengar men nåt säger mig att hon hade det ekonomiskt fördelaktigare i sitt ensamhushåll som singel...

Och ibland när man ser f-kassans och andras beräkningar och förslag är de så väldigt fokuserade i sin utgångspunkt på heteronormativa tvåbarnochtvåvuxna-exempel. Tror att många skulle vara betjänta av att få exempel på upplägg och lösningar. Helt ogenomtänkt spontan tanke som slog mig nu: vi kanske borde skriva en bok ihop om saken!?!? :-)

Filippa sa...

Sånt här önskar jag vi diskuterade på tisdagar med. Det viktiga, det som bränner. Jag går runt och är arg, upprörd, ilsken över sånt här (och allt som hör till) hela dagarna, det påverkar mig mer än jag kan ana. Behöver mer "hjälp" med detta än med min målbild.