lördag, januari 7

Föräldraledighet - så gör vi

Maja undrade om jag inte kunde skriva lite om hur vi har delat upp föräldraledigheten och hur det funkar so far. SÅKLART JAG KAN! Jag älskar att prata om mig. Hehhe..he..he. Här är våra utgångspunkter:

1) Vi vill dela lika. Vi tror att det är bäst för samtliga inblandade. Ingen av oss är dock på öret-lika-panikiga så om det blir EXAKT lika många dagar eller inte får väl tiden utvisa, men det är iallafall det vi satsar på.

2) Vi tjänar i princip lika mycket sånär som på ett par tusen och vi tjänar bägge två mer än taket (10 prisbasbelopp dvs mer än 448 000 per år) så vi får ut exakt lika mycket i föräldapeng per dag från Försäkringskassan. Andreas har dock mycket bättre villkor på jobbet än vad jag har och får 90% av sin vanliga lön för 6 månaders ledighet och för oss handlar det totalt om ungefär 70 000 kronor mer i plånboken.

3) Min kompis Egon och hennes kille delade lika med varannan dag-upplägg under deras föräldraledighet och det lät så himla perfekt och jag har använt dom som exempel i massor av föräldraledighetsdiskussioner så när vi väl satt där själva kände jag att vi faktiskt måste prova själva.

4) Både jag och Andreas har rätt flexibla jobb och kan jobba hemifrån och flexa och styra ganska mycket.

Okej, men hur exakt har vi delat då?

Ellen föddes 1 maj. Vi tänker att hon ska börja förskolan till hösten, dvs typ augusti beroende på vad/när/hur vi får plats. Det blir (eh..räknar) cirka 16 månaders föräldraledighet totalt. Tanken är typ 6 månader 100% och 6 månader 50% var, minus ett par semestermånader där alla är hemma. Så här har vi varit/kommer vi vara hemma/jobba:

Maj-oktober var jag föräldraledig 100% förutom en månad i somras när jag tog ut semester och Andreas föräldraledighet. Sen hade han en månad semester efter det. Det betyder alltså att vi var hemma ihop i två månader. Stark, stark WINNING på det. Jag tog ut 4 föräldradagar från F-kassan per vecka under den här perioden.

November: Jag var föräldraledig 80% och jobbade en dag i veckan, tvärtom för Andypants. Jag jobbade onsdagar vilket visade sig vara helt underbart på tusen sätt. Bra att liksom smygstarta jobbet med lite istället för att kastas in i det eftersom hela min kropp bara skrek efter min lilla bebis. Samtidigt var det sjukt gött när jag väl var på jobbet. Dels att få använda hjärnan lite och dels att få vara en vuxen människa utan bihang en hel dag. Just att det var en onsdag var fantastiskt för att varje dag plötsligt blev typ rolig, tror jag har skrivit om det tidigare. Jag tog ut tre föräldradagar från F-kassan per vecka under den här perioden.

December: Well, här skulle jag ha jobbat två dagar och Andreas tre varje vecka, men eh vi åkte till London och tog tidigt julfirande/föräldraledighet/semester så jag tror att det bara blev två veckors jobb totalt i december för oss. Jag vet inte riktigt hur många dagar av vad vi tog ut här faktiskt. Typ två dagar var per vecka kanske?

Januari-Mars: Jag jobbar måndagar, onsdagar och varannan fredag och Andreas samma fast tvärtom. Jag vet att Egon och K delade varannan dag så det blev varannan dag måndag, onsdag, fredag och nästa tisdag, torsdag. För oss funkar det bättre att ha fasta dagar för Andreas har mycket möten och då är det enklare för hans kollegor/samarbetspartners att boka in när det alltid är samma dagar han är tillgänglig. Anledningen till att vi inte kör mån-tis varannan ons tors-fre är att det blir för långt mellan dagarna vi jobbar då. Nu är inte mailboxen helt smockfull varje jobbmorgon eftersom vi bara är borta i princip en eller max två arbetsdagar i sträck.

Vi hade tänkt att vi skulle köra så här till och med april, men vi hade lite bokslut i vår relation när vi firade fyra år i måndags och kom fram till att vi älskar att hänga alla tre så istället för 50/50 i april så kör vi på ledighet tillsammans varje fredag april/maj och eventuellt juni. Jag tar två föräldradagar i veckan och Andreas samma.

April-Maj: Andreas hemma 100%, jag jobbar 80% och är ledig på fredagar. Dubbeldagar i april och obetalt i maj och juni. Eftersom Ellen fyller 1 år i maj så slutar SGI-skyddet och ligger en inte över taket (se ovan) som vi gör så kan dagsbeloppet ändras för kommande barn i och med att den årliga inkomstnivån/arbetstakten sjunker. Jag har dock ungefär 8% av årsinkomsten att spela med innan jag kommer under taket och 8 dagar av min totala arbetstid blir mindre än 8% så dagsbeloppet är därmed skyddat även framöver. Jag tar ut en föräldradag i veckan i april och Andreas fyra. Från maj tar han ut fem dagar i veckan och jag går ner i tid fast utan ersättning.

Juni-Juli: Andreas är hemma 100% och tar ut fem föräldradagar i veckan för att skydda sin SGI. Jag ska kolla lite med jobbet hur mycket jag kan vara ledig under sommaren och sen ska vi pussla med semester och föräldradagar så vi kan vara lediga så mycket vi bara kan tillsammans. Målet är väl som förra året, men jag kan inte vara borta två månader på samma sätt som Andreas men kanske en månads semester och en månads 50% jobb och 50% föräldraledig där Andreas tar ut semester?

Augusti: inskolning. Andreas är ledig, men vi får se hur det blir med inskolningen. Vi kommer ju hjälpas åt där.

Förhoppningsvis har vi kvar några månaders ledighet i föräldradagar då om vi räknar sammanlagda dagar.

Det här är alltså inte ett recept för hur alla SKA göra. Det här är bara hur vi gör, mkej?

7 kommentarer:

egoistiska egon sa...

Låter som ett vinnande upplägg och så kul att vi har kunnat vara inspiration. Tror just det där med varannan dag, att inte vara borta från jobbet för länge i stöten är VIKTIGT. Min vikarie som var kvar 50% när jag jobbade 50% jobbade mån-ons eller mån-tis och det slutade med att hon var superstressad de dagar hon inte jobbade, för det blev så långt emellan jobbdagarna och så mycket som skulle maxas då.

Anonym sa...

Låter ju så himla bra!
Men alltså är alla arbetsgivare med på att man bara bestämmer hur man vill jobba?
Vi flyttar hem till Sverige om ett par veckor, ska bli intressant att se hur vi ska klara oss på minimum nivåer etc.
*skrattar nervöst*
Hela planen var ju att flytta till Sverige och sen skaffa tvåan, men jävla Migrationsverket satte käppar i dom julen kan man ju säga.

Anonym sa...

HJULEN!!!

Linn sa...

Egon: tack igen för inspon! Och jag fattar att hon blev stressad. Hade känt exakt samma!

Hanna: alltså det är olagligt för arbetsgivare att neka föräldraledighet så länge som den lämnas in två månader i förväg. Alla har rätt att vara hemma 1,5 år och sen är det nåt med att ha rätt att jobba deltid i ett visst antal år till, men jag har inte riktigt koll på antalet där. Det är ju olagligt att sparka nån som är föräldraledig men däremot är det okej att omplacera dock får lönen ej röras. Så rent tekniskt så måste arbetsgivare gå med på det som ansöks. Däremot så kan det ju brännas broar genom att enforca det. Jag tycker att alla chefer som inte bara accepterar är dumma i huvudet och har svårt att hitta jobb där det är en omöjlughet, men det är klart att det är krångligare på vidsa ställen än på andra, företag har olika sociala koder osv. personligen tycker jag att det är ett mindre avbräck för ett företag att ha personal ledig kortare tid och sen deltid än att ha nån borta länge, men det är ju också för att mitt jobb är rätt flexibelt.

Fridhemsfrun sa...

Ett upplägg som var ett genidrag för oss var att pappan och jag turades om att ta fredagen ledig sen när båda kidsen börjat dagis. Våra (flexibla och snälla) arbetsplatser märkte knappt att vi inte var där varannan fredag, men för barnen var det ju en väldig skillnad att ha 4-3-veckor i stället för 5-2. Dessutom väldigt skönt för fredagsledig förälder, vill jag minnas.

S sa...

Oj vad jag inser vilket projekt det kommer bli att eventuellt vara ensamstående... Låter som ni har en helt grym lösning!

Linn sa...

Fridhemsfrun: Ja, men så har vi nog också tänkt göra! Vad kul att höra att det var bra!

S: Ja, alltså ja det kommer det att vara. Det är klart att det alltid kommer vara värt det i slutändan, men bebistiden är jävligt kämpig även om en har tur och får ett "lätt" barn och är två om det. Det är non stop och i stunden kan det vara svinjobbigt så det är bra att ha ett gäng copingstrategier och lite avlastningsfolk på lager. Är en ensamstående så får en väl bygga en familj på annat sätt med kompisar osv tänker jag.