fredag, april 17

Jag berättade för min chef om min nyfunna livsglädje idag. Det här med att öppet erkänna sina brister och ta ansvar för dom kan jag verkligen rekommendera. Klart det inte är jättekul att sitta face to face och erkänna att jag vet att jag kanske aldrig har presterat så här dåligt på nåt jobb, nånsin men eftersom jag 1) har uppmärksammat det och 2) känner att jag vill bli bättre samt 3) är pepp så gjorde det inte så mycket. Och ja också 4) jag förstår varför och jag vet att dom förstår varför. Det finns många orsaker till att jag verkligen gillar min chef, men en av dom måste vara att hans reaktion var det här är verkligen jättekul att höra Linn! Såklart att du känner dig taggad på jobbet, men främst för att du känner att du privat börjar må bättre. Hans prio är alltså att jag 1) ska må bra privat och 2) att jag ska prestera på jobbet. Tänk om alla chefer kunde resonera så?

Nu ska jag fortsätta städa mitt skrivbord och jobba och gno på och sen ska jag ha datenight med Andypants. Vi kanske ska gå och kolla på bandet som ska spela under vigseln. Iiiih.

1 kommentar:

Den där Andreas sa...

Härligt! Det är så som en chef ska vara. Jag har faktiskt också en chef som är så. Som doktorand präglas livet av att allt du gör bedöms hela tiden, och att då få frågor om hur man mår, hur det fungerar att pendla till jobbet i Norrköping från Stockholm hjälper till. Att dessutom bli beordrad om att inte jobba på min födelsedag i onsdag med vetenskapsartikeln som hade deadline idag lyfter än.

Njut av datenight! Själv ska jag dricka sprit med vänner.