tisdag, maj 13

Det har varit en himla fin dag idag. Jag har jobbat lite, städat lite, lagat lunch till mig och pappa och syrrans kille och hängt med mamma. Hon var hemma idag för första gången på kanske en månad och det var så himla mysigt/roligt. Dom har köpt en ny fåtölj till vardagsrummet och pappa hämtade den efter hon åkte in på sjukan och fler gånger än en tror jag hon har längtat efter att SE FÅTÖLJEN HAR NI BILDER VISA NU! mer än att vara hemma med oss. Idag galopperade hon (nåja) upp för trappan och claimade den med ett väldigt nöjt leende. Sen hade vi family time och jag tror att vi allihop vid nåt tillfälle skrattade så vi fick tårar i ögonen. Mamma bannade pappa för att han använder syrrans brittiska kille till billig invandringsarbetskraft. Pappa delade med sig av diverse resehistorier. Jag och syrran mös i ett soffhörn. Det ryms oerhört mycket kärlek i det här. Oerhört mycket kärlek. Nu har jag bäddat ut bäddsoffan hos mamma och sitter i en fåtölj vid fotändan av hennes säng och tittar växelvis på teven och på henne när hon sover. Jag kanske borde ha ångest, men jag känner bara fluff idag och vet ni? Jag har bestämt mig för att alla freaking känslor är okej i det här. Om man är ledsen så är det okej, är man glad är det också okej. Det kommer finnas tid nog för sorg så om det är dagar timmar stunder när den är mindre närvarande så tänker jag ta mig fan passa på att njuta. Imorgon drar jag till Rockholm och planen är att jag ska jobba torsdag-fredag och sen ta min snubbe under armen och åka tillbaka hit. Jag hoppas fluffet kan hålla i sig tills dess.

2 kommentarer:

Mirijam sa...

Håller tummarna för fluff. Att acceptera alla känslor och tänka att dom faktiskt ändå inte går att styra brukar hjälpa mig när det är kaos i hjärnan. Att kriga mot både ledsenhet och glädje gör en bara mycket tröttare. Puss

Josefine sa...

Vilket jävla skit med allt. Jag tänker på dig. Många kramar och massa kärlek! Jag håller också tummarna för fluffet. Håller med Miriam. Ibland får man bara åka med i känslobergochdalbanan vare sig man vill eller inte.