söndag, mars 23

Det är så himla härligt att vakna upp i sina egna bakfylleångor av att telefonen ringer och ens chef ba NÄMEN HEJJE HUR MÅR DU ÄR DU VID DATORN KAN DU KOLLA EN GREJ ÅT MIG?! Alltså jag avgudar egentligen hen, men tidsuppfattning är kanske inte hens starkaste sida. Hen ringde även fredag kväll kvart i tolv och ville fråga nånting. Då var jag nyförlovad (HAHAHAHAHA, så sjukt) så jag svarade inte men imorse gjorde jag mig tillgänglig efter att jag hade suttit upp en liten kortis och känt att jag inte behövde dö. Nu jobbar jag och Andreas kollar på nån fotbollsmatch som tydligen bara är ett genrep för en annan match (?) och jag har laddat hem fem avsnitt av New Girl och senaste Hart of Dixie och sen när jag är klar med det här så ska jag och mina hörlurar lägga oss i ett soffhörn och bakfyllegrina åt larvig amerikansk komedi. Kan fortfarande inte fatta att vi ska gifta oss för det är ju sånt vuxna gör och jag åt precis en blandning av ostbågar och chips till lunch som jag sköljde ner med kallt kaffe för jag var för lat för att värma upp det och sånt gör väl ändå inte vuxna människor? Tror inte heller att vuxna människor sitter och dricker Fisk-shot som vatten mellan halv två och halv tre på natten och ba DET ÄR SÅ HIMLA GOTT! Eller gråter för att dom måste gå ur sängen. Jo, det gjorde jag imorse. Jag är lite skör vad fan.

6 kommentarer:

Johanna sa...

SÅ himla roligt att ni ska gifta er! När? Var? Hur? :)

Jag och A håller på och frågar varann 'när den andre tänkt fria egentligen' för båda vill bli friade till samt är envisa. Hehe. Och så känns det ju så himla lite att bara ha varit ihop ett drygt år, men tänk att känslorna kan vara så tydliga ändå efter den tiden. Minst lika tydliga som efter fem eller åtta. Det är fint. Det är fint att vara cirka tretti och veta precis vad man vill ha, allt är liksom tydligare då än när man är 24. Visst träffades du och din A ungefär samtidigt som jag och min? Har för mig det.

Oj lång lång kommentar, menade mest "hurra igen, fan vad fantastiskt!!!" (ej bakfyllan eller jobbtelefonsamtalen dock, fy fan. Men förlovningen.)

Linn sa...

Haha, ja men det är askul och kommer säkert vara ännu roligare när jag fattar det helt. Det blir kanske om ett år ungefär. Vi ska ju flytta nu och det blir lite mycket att mecka med ett höstbröllop också och vi vill inte vänta till nästa höst. Vi har inte bestämt ställe än och hur:et är också lite svävande. Jag vill inte gifta mig i kyrkan, men Andreas har tyvärr inte kvar sin mamma i livet och vi pratar lite om att gifta oss där hon är begravd och det blir ju i kyrkan isåfall. Vi får se lite där. Förhoppningsvis hittar vi en annan lösning som känns bra för honom och för mig.

Gud, vad spännande! Jag hade satt en gräns i huvudet att om vi inte hade bestämt före det datumet så skulle jag fria. Så det hade ju hänt i år iallafall på nåt sätt. Och vi träffades 2 januari 2013, det är nog ungefär samtidigt? Vi är ju vuxna och då vet man ju om det är på riktigt eller inte så skit i tiden! Och i alla (om det finns nån) som säger att det är tidigt! When you know you know liksom.

Och tack igen!

Lfthmn sa...

FÖRLOVAD?!
GIFTA?!


IHHHHHHHHH!
GRATTIS!

(Ursäkta versalerna, blev bara så hiskeligt glad! Nu ska jag läsa ikapp!)

(Innan vi gifte oss sa folk som redan var gifta att när man är gift är allt precis som vanligt, bara 20 procent bättre och det STÄMMER verkligen! Vara gift är fantastiskt!)

Linn sa...

Haha! Jamen JAG VET! DET ÄR HELT SJUKT! Och tusen tusen tack!

Det låter ju alldeles utmärkt tycker jag. Måste säga att jag tycker att det är lite skillnad bara att vara förlovad, eller så är det nyhetens behag. Hoppas på det förra.

Sara sa...

Här har jag missat grejer!
FÖRLOVAD!! Alltså så jämra roligt. Ett stort GRATTTIS!!

Och grattis till den underbara lägenheten.

Du är bäst! Puss

Linn sa...

Men TACK! Och tack igen! Och du kan vara bäst! Puss