måndag, september 30

En helg en helg en helg

Jag åkte till mamma och pappa i fredags med blå tåget. Det var väldigt rymliga säten och jag satt mittemot Per Morberg och han var full enligt mig och en vanlig skådespelare med bekräftelsebehov enligt A. Jag har ätit mat och druckit vin och kollat festlokal och köpt lite småprylar och läst nästan tre böcker. En for fun: Miss Peregrines home for peculiar children. En for curiosity: Non-violent communication och sen en för jobbet: Controllerhandboken. Den sista är verkligen helt ointressant för alla som inte jobbar med det jag jobbar med och helt ärligt förmodligen även då. Den mittersta är überamerikansk i sin framtoning och handlar (som titeln kanske hintar om) om kommunikation. Om man kan åsidosätta sin irritation kring alla cheesy exempel samt att man om man skulle helhjärtat ägna sig åt NVC skulle verka som ett totalt nutcase så har den sina poänger. In short kan vi väl säga att vi borde bli bättre på att uttrycka vad vi vill och varför samt inte ta åt oss när vi blir ifrågasatta eller får kritik utan istället fokusera på den underliggande orsaken till kritiken. I dunno alltså, tror inte det är möjligt att vara så perfekt så att man kan rise above allt negativt andra slänger ur sig och ba Jag ser att du är arg. Känner du dig åsidosatt? Inte lyssnad på? Ensam? istället för att ba MEN VAD VILL DU? Men att uttrycka våra egna önskemål och komma ihåg att det är önskemål och inte krav är väl inte helt koko tänker jag. Klart att A förstår mig bättre om jag ba (teoretiskt exempel) jag skulle vilja att du ställer dina skor i skohyllan istället för mitt på golvet för att det är så lätt att snubbla på dom när man kommer in annars istället för att jag ba ARGHMGMFH, MÅSTE DU STÄLLA SKORNA MITT I JÄVLA HALLEN HELA TIDEN? Alltså, vi säger vad vi vill/önskar samt varför = world peace.

Idag ska jag jobba kväll, imorgon också och på torsdag så jag passar på att ha kväll innan jobbet och sitter i soffan i troser och kollar på nyhetsmorgon. FYI. Hejdå.

Inga kommentarer: