torsdag, februari 7

Å andra sidan somnade vi sked i soffan sen

Han pratade i telefon förut och så hörde jag bara eh...uhm...jag är hos..en kompis och hjärtat ba AJJE. Fast jag hade sagt samma sak om nån jag jobbar med hade frågar. Fast jag hade sagt samma sak till nån som inte visste. Fast jag till och med har sagt samma sak, i telefon, med honom i närheten. Aj. Je.

5 kommentarer:

Sofie sa...

men åh! ändå... :-) är lite nyfiken på hur ni träffades, det var liksom bara en dejt och sen ni känns det som. men förstår att det kanske känns lite privat.

Linn sa...

Det är ingen fara! Jag tror att jag har skrivit ut allting precis som det hände här i bloggen. Det var så vi träffades. Eller ja, vi "träffades" på den där prettoiga dejtingsajten, mailade några veckor och sen bestämde vi oss för att ta en öl. Och därifrån har jag bloggat, tror jag. Jag vet inte om det är vi, eller vi är inte officiellt ihop, och vissa dagar är jag helt "han vill inte ha mig", men samtidigt så är det så himla lätt allting. Jag är vuxen och rätt snäll och han är vuxen och rätt snäll och det är liksom öppet och rakt och ärligt och no games och det kanske är det som gör att det verkar vara vi?

Sofie sa...

Vilken prettoiga dejtingsajt?? Har testat flera, så många konstiga människor.

Linn sa...

Den som stavas typ som en labyrint på engelska.

Yes but no sa...

Jag fattar grejen, ouch liksom. Men jag har faktiskt varit med om det exakt motsatta, att han säger typ "jag är hos tjejen" (avskyn f ö för att kallas tjejen i bestämd form). Och fick då p a n i k. Det pajade hela grejen, mystiken kring vad vi car byttes mot "han tycker att vi är ihop"-kris.

Det hjälper ju inte dig, men...